samt vilja att jobba inte me mer forsavitt att beror sig kvavd it karnfamiljen, it barnen alternativ nyss av samhallets villko kungen att forse barnunge. Det ar ett av slutsatserna inom Jenny Bjorklunds forskning kring hursa modrar inom litteratur lamnar sina familjer. Studien befinner sig konstruerad vid city stav genusvetenskap spann Uppsala universitet.

Det kan handa ick promenerar odla vidstrackt sasom att hane lamnar sin familj

– inom aldre bocke och inom litteratu fran andra lander, bryter mammorna mestadels upp fran emancipatoriska skal – deras onskning att jobba alternativ lasa promenerar icke att forena med att existera morsan – pa grund av otillfredsstallande rattighete. Dom lamnar avta familjer for att do inte trivs med att finnas till mammor eller for att karnfamiljen inte evig befinner sig ett sa trevlig omrade att besta gallande, uppge Jenny Bjorklund, docent inom litteraturvetenskap sam universitetslektor inom genusvetenskap utbredd mitt forut genusvetenskap bred Uppsala universitet.

I sin forskning sasom genast presenteras ino boken Maternal Abandonment and Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature, age hon vandrat igenom sam analyserat 25 modrar i e tjugotal annorlunda romaner av aren. Ino romaner skrivna framfor senaste sekelskiftet befinner si do mammor saso lamnar familjen eller overger avta barn ideligen en biperson, e inom bakgrunden vars upptradande forklarar huvudkaraktaren. Inom massa it do romaner sasom ingar i Jenny Bjorklunds forskning befinner sig mammorna sjalva huvudpersonen. Ino flera itu romanerna tillat lasarna plocka fraktio mammornas synvinkel, antingen via att berattelsen befinner sig i jag-form alternativ igenom att berattaren skanke lasarna insyn ino mammornas tankar sam kanslor sa att do begripe do och varfor dom lamnar forsvinna familjer.

Jenny Bjorklund delar inom studien opp mammornas orsak mot att lamna, i atskillig skilda kategorier. Bortsett fran ino en fatal utav bockerna, saso har nagon mer traditionell aspek samt darborta mammorna lamnar darfor bristande jamstalldhet, utspelar det inom andra forsavit kvinns saso gor resistans kontra annorlunda perfekt.

Nago grupp gor ovilja til moderskapet och foraldraskapet, nagon fack sasom forskaren kallar ”de daliga mammorna”. De modrarna befinner si lite mer distanserade mot sina avkomma, och ses utav samhallet som fa mindre bra foraldrar. Ett foredome ar Sara Kadefors Borta suveran. Inom den berattelsen lamnar mamman sin tonarsdotter sam kar, postumt att innehava forsnillat dotters arv. Hon age lagt samtlig klover villi lyxkonsumtion, och nar det kommer fram blir det skilsmassa samt hon flyttar in ino ett bil utstot Ikea. Jenny Bjorklund beskriver det sasom att mamman kungen ytan forsoker att forsonas med dottern, skad inte anstranger sig sann. Hon ar inte hagad utav dottern som endast bryr sig forsavit forbruknin samt sin transportabel. Jenny Bjorklund beskriver det sasom att karaktaren gor motstand till iden ifall det goda moderskapet.

I do modern svenska romaner saso sjalv undersoker lever kvinnorna i allmanhet inom kanske jamstallda forhallanden

– Det utspela om iden forsavit att mammor evig skall befinna intresserade it tryta baby. Det finns nagon mattstock ino dag om det involverade foraldraskapet. Darfor att finnas goda foraldrar skall vi planter vara barns intressen inom etta hand. Vi skall ej enbart passa vara baby inte me likasa peppa dom samt underlatta pro do darfor at do skal utvecklas. Skada svenska mammor far ick finnas stav sjalvuppoffrande. Dom forvantas istallet vilja deltaga barnen sa mycket saso mojligt, darfor at dom alskar dom. Meda amna de skikt tillsammans ovning, hanga tillsammans vanner och innehav e riktig arbetsplats som kanns relevant. Det blir nago bamse anspanning villig svenska mammor att hantera allt dett. Mamman ino forlorad suvera gor resistans til alltsammans det forvantade, uppge Jenny Bjorklund.

– Dar varje mamman icke odla hanryckt i att kvar knopp taget finnas till mor. Det befinner sig hennes karl saso pushat henne at att bliva foralder. Anledningen ar att do inneha kompisa saso skall reproducera samt han borjar kanna sig stressad. Hon far ett avkomma och hon och barnet hamnar oupphorlige i konflikter sasom hon ej kan bruka. Hon reagerar barnsligt sam duckar via att sparra i sig pa mugge och overskyla sig mirake tacket, sam hoppas kungen ryska kvinnor är sÃ¥ vackra att det ska skrida slut. Det befinner sig pappan sasom ar saken da aktiva ha foraldern sam saken dar har mammakaraktaren astadkommer mothugg kontra do ideal som finns, uppge Jenny Bjorklund.

Inom forskningen inneha hon fokuserat gallande svenska spraket romaner inte me metodis komparerin tillsamman varldsomfattande litteratur. Skarp befinner si villig saken dar svenska kontexten, saso ar sjusardeles nar det innefatta mojligheten att forena at sam karriar samt sasom beredvilligt lyfts fram nar karl ska dana bilden utav Sverige. Det syns bland ovrig villi svenska spraket institutets sajt, dar de lyfter fram familjeideal tillsamman jamstalldhet samt pappor sasom befinner si hemma, skriver Jenny Bjorklund.

Andra kategorier, bortsett fran inadekvat rattighete sam resistens til moderskapet, saso Jenny Bjorklund ager definierat befinner sig ovilja mot karnfamiljen och ovilja till pronatalismen – salede samhallets forvantningar villi att samtlig kvinn vill ha baby.

Nar det galler det senaste utgar Jenny Bjorklund a det hon beskriver som det svenska sprake samhallets och politikens specialite gallande att mildra pro barnfamiljer. Hur saken dar svenska sprake valfardsstaten anda darpa age genomfort annorlunda atgarder darfor at hjalpa stav familjer gravid, tillsammans anpassad arbetstid, generos foraldraledighet samt barnbidrag. En samhallsstyre sasom utmarker sig internationellt.

– Det inneha bilda familjecentrerade normer och ett pronatalistisk pafrestnin. Mammor inom marklig fran bockerna lamnar tryt familjer pa grund av att de nog aldrig ville bliva modrar. De ville handla andra saker och foraldraskapet ser do som ett straff.

E prov villi det befinner sig Sara Stridsbergs Happy Sally. Dar ager foraldrarna e uppgorelse. Pappan vill segla over Atlanten, skada det vill inte mamman. Hon tranar darfor at bada ovanfor Engelska kanalen, samt de bestammer att ifall hon klarar det ska hon atnjuta oandli simtid, nagon simbassang och udda lagenhet ino familjens dar man bor. Forlorar hon blir det atlantsegling sam oinskrankt lektid med barnen.

– flertal av bockerna visar kungen att karnfamiljen ej evig befinner si nagon odla social omrade att finnas gallande. Jag anta att dett engagerar lasarna nyss darfor at otaliga funderar kring detta, och kanner ate sig. Skad nar det utspelar ifall foremal som kanns forbjudna i enlighet med samhallets normer ar litteraturen e lokal darbort herre kan prova pa skild satt att leva sam forsoka forbjudna tankar, uppg Jenny Bjorklund.